Gustavo Wojciechowski (maca) föddes i Montevideo 1956.
Grafisk formgivare, illustratör, bildkonstnär. Poet och förläggare.
Gustavo Wojciechowski har publicerat ett tjugotal diktsamlingar, en roman, visuell och typografisk poesi samt flera cd-skivor med hans texter i samarbete med musiker och multimediekonstnärer.
Han grundade arbetsgruppen och förlaget Ediciones de UNO (som han var medlem mellan 1982-1987). År 2004 grundade han sitt eget förlag: YAUGURÚ.
Gustavo Wojciechowski har haft flera utställningar med visuell och typografisk poesi, både i Uruguay och utomlands.
vi är inte fattiga intehellerrika / ska min mor ha sagt / medsina fyra år i skolan, tvungenattsticka sig i finret bland interlining ochperkalin/ syochkasta föroch sy / när det minsta lilla river henne i fotknölarna så någotliksomgliderut ur hennesraglanärm / en annan ångest, dubbelt så bred, / måste hon skära räkna omskedarna för att klaraosstillden 31:a / lappa ihopveckan / då detfanns en granne med en koppsocker/ och den generösa grytan känneringen diskriminering / inget slängs / och ishinken, när den fanns, svämmade inte över / så kommer en jonglör från intet / och döljer vad som inte funnits eller fanns / pengar finns inte / men tallriken fattasaldrigniente / och jag serverad, sonen,/ ochdet möjliga blev möjligt / låt detaldrigsaknasoss / att tacka för det som komma skall / var
Tolkning från spanska: Anders Cullhed och Emiliano Piñeyro
MELLAN MANUEL MELENDEZ OCH JUAN ROSAS
I hundarna biter sönder sopsäcken / äter det som finnas att äta
dikten biter det som skällas skall låt det aldrig fattas
de lurviga bär sina loppor med värdighet
II det varen tid då jag ville vara den osynliga mannen / de omodernapaltor/ lite mer än löjlig / tröjan med för korta ärmar rena tisteln skammen / stanken samma / tricket med skjortkragen vänd ut och in / en värvning/ ett andra liv/ att sträva efter ett annat liv / man kunde inte se det men jag visste att det var där / korsa benen för att dölja knät som stiger upp emellan de små hålen i de nötta byxorna / den sista droppen faller alltid i förvissningen om att fattiga människor är fula mycket fula / sak samma för vid den här tiden tittade ingen på mig förutom månen
III förutom hundarna / är alla på månen / mångalna
IV på den tiden var de fattiga andra / trodde jag/ de knackade på dörren / ochmor gav dem en flaska, en apelsin eller vad som fanns detgamla brödet som inte hann bli rostat eller stekt
hundarna var säkra
I slutändan är vi alla låntagare /vilket mynt som helst duger det förnedrande I ordet ödmjuk /
det finns hundar / de hundar sig
Tolkning från spanska: Anders Cullhed och Emiliano Piñeyro
från innan de blev farföräldrar, de som kriget ruinerade med visslande navel / tom som en tom ocean de nådde land på dessa pampas något slags amerika / vilket som helst
med ett redan odugligt språk en läckande sked tvangs bli gauchos för att få en källare till skyddsrum med proviant / beräkningar de fattiga polackerna / slog sig ned allt som fanns / en bit mark / ett hönshus / och de knoppade av barn tillsammans Félix och Anna / blev farföräldrar / skeden av alpacka
Tolkning från spanska: Anders Cullhed och Emiliano Piñeyro
av min farfar glasmakare jag en aning genomskinlig min mormors åderbråck ringlar över mina ben fläcken i moster Irmas öga blinkar i mitt vänstra mina ord fäller bladen som gudmors Prästkrage min mormuttrar av och till över mitt dåliga humör
stöt upp min leveri min faders hals jag känner min mormor Annas törst i varje baksmälla allt slem från min Felix krabbar mig i matstrupen min gudfars alla trappor rullar i mitt huvud min fars hjärta dunkar sjukligt stick i bröstet jag skiter genom mammas tarmar och tumörer
vems naglar är det som växer på mina fingrar?
alltid dör jag varje gång jag lever
jag är en karavan genom öknen av min okunnighet
Tolkning från spanska: Anders Cullhed och Emiliano Piñeyro